Mercedes skrotade lyxbilen Maybach 2012 efter vikande försäljning. Men nu har svenske försäljningschefen Ola Källenius avslöjat sina planer på en speciell Maybach-grupp lyxbilar från Mercedes.

Nya Maybach ska bestå av lyxiga varianter av S-klass och en av totalt tre Maybach-varianter ska vara designad helt och hållet för Kina. Däremot blir det ingen suv med benämningen Maybach.

V12-motor

Nya Mercedes-Maybach S600 ska visas på bilsalongerna i Los Angeles och Guangzhou om några dagar. Sedanen har en sexliters V12-motor på 530 hästkrafter. Det kommer också en Maybach 500 med V8-motor och en Maybach 400 med en treliters V6-motor och fyrhjulsdrift.

Tidigare i år har det spekulerats i att Mercedes också ska utveckla en lyxig suv med namnet Maybach. Men Ola Källenius säger så här till branschtidningen Automotive News:

– Jag vill inte kategoriskt utesluta något men i det här läget har vi inga såna planer för Maybach.

Det finns inga heller några planer på en hybrid-Maybach.

30 nya bilar före 2020

De kommande åren ska Mercedes bredda sitt redan stora modellprogram ytterligare med elva nya modeller klara senast 2020. Med nya generationer ska Mercedes totalt lansera 30 nya bilar före 2020.

Samtidigt ändrar Mercedes sin namnstrategi för att göra modellvarianterna tydligare när det kommer till chassi och drivlinor.

Först ut med nya namn är den serie bilar i segmentet suv och crossover som Mercedes lanserar nästa år.

Här är Mercedes nya strategi

* Mercedes har fem grundmodeller. A, B, C, E och S-klass.

* Alla crossovers kommer att ha GL i namnet.

* Tredje bokstaven i namnet signalerar från vilken grundmodell en bil härstammar. En GLA är alltså en crossover från A-klass. Gamla GLK byter namn til GLC. M-klass blir GLE. ML blir GLE coupe. GL-klass blir GLS.

* De coupe-liknande bilarna kommer att inleda med bokstäverna CL och sen bokstaven från rätt grundmodell, till exempel CLE.

* Tvådörrars roadsters kommer att inleda med bokstäverna SL och på samma sätt på en tredje bokstav till rätt grundmodell. SLK blir alltså SLC.

* Även motorer ska synas i namnet med c för naturgas, d för diesel, e för el och plug-in, h för hybrid och f för bränslecell.

* Benämningarna 4Matic för fyrhjulsdrift är kvar liksom begreppen Wagon och Shooting Brake.

* Prestandamodellerna kommer att döpas till Mercedes-AMG.

* Nya lyxiga modellserien Maybach införs.

Aston Martin är på väg att förnya sina drivlinor och har tecknat ett avtal med Mercedes. Därmed planerar Aston Martin att byta ut de motorer man köpt från Fords gamla motorfabrik i Köln.

Kontakterna mellan Mercedes ägare Daimler och Aston Martin har resulterat i rykten om att Mercedes tänker köpa en större andel av den brittiska biltillverkaren.

Men det tillbakavisar vd:n Dieter Zetsche.

– Jag tror inte att vi är bättre på att sköta en tillverkning av 4000 bilar per år än de som i dag sköter Aston Martin, säger Dieter Zetsche.

Vill inte öka ägandet

Och det är den stora skillnaden i storlek som är den största anledningen till att Dieter Zetsche inte vill öka ägandet i Aston Martin. Daimler äger i dag fem procent av Aston Martin samt rätten att leverera drivlinor, inklusive hybrider och V8-motorer. Daimler har inte betalt något för sina fem procent i Aston Martin.

Det finns, enligt branschanalytiker, en plan där Aston Martin tillsammans med Mercedes utvecklar en suv som ska visas 2017.

7500 bilar per år

Nissans förre chef för produktplanering, Andy Palmer, utsågs till ny vd för Aston Martin den 1 oktober. Och det var utnämningen av Palmer som öppnade dörren för ett samarbete med Mercedes.

Aston Martin sålde 4200 bilar förra året men vill nå minst 7500 bilar per år senast 2017.

Jag såg trailers för programmet och tänkte att det inte var något nyskapande grepp direkt. Att plantera fel på bilar och motorcyklar och filma verkstäder med dold kamera har gjorts av olika tv-program och tidningar i 40 år. Minst.

Men det är ofta det visar sig att gamla metoder fungerar bra även i en ny tid. Speciellt när det verkar som att inget har hänt på själva bilverkstaden. Där har tiden stått stilla.

Vill inte kasta ut verkstäderna

Jag minns när jag träffade Thomas Engström för en intervju och hur imponerad jag blev över med vilken energi Kontrollerad Bilverkstad tar sig an problemen i bilbranschen.

Jag gissar att Thomas Engström satt bedrövad i tv-soffan och höll kudden för ansiktet när verkstad efter verkstad gjorde bort sig totalt.

Även verkstäder med annars gott rykte klarade inte av att hålla rätt service till sin tv-kund. Förutom Thomas Engströms text här i ALLT OM BILAR har branschen har kallat till ett möte den 27 november så problemen ska diskuteras öppet.

När jag intervjuade Thomas Engström kom vi in på KBV-samarbetets akilleshäl. Engström menade då att han helst inte ville kasta ut verkstäder som inte klarade kraven. Han ville behålla dem inom ramen för KBV för att den vägen påverka dem i rätt riktning. Att kasta ut dem skulle inte betyda något förbättring – tvärtom.

Det här blir ett klassiskt resonemang om brott och straff. Kasta ut eller lära? Straffa eller vårda?

Systemet har brister

Men Kalla Fakta-uppgifterna visar att vård-alternativet också har sina brister. När en verkstad med en grön KBV-punkt på dörren missköter sig smittar det av sig på alla KBV-verkstäder som följer reglerna.

Mitt konkreta förslag är att KBV inför två nivåer – kanske två gröna punkter. En toppnivå för de allra bästa verkstäderna och en grundnivå för de som inte helt och fullt lever upp till de höga kraven.

Därmed kan en verkstad ”straffas” med att bli av med en punkt om de inte sköter sig. Och Engström kan få ha dem kvar i gemenskapen.

Måste gå hårdare fram

Men jag är också helt övertygad om att KBV måste gå hårdare fram med verkstäder som uppenbart brister i kundhanteringen. Verkstäder som några av de som syntes i tv-programmet ska inte få ha någon grön punkt på dörren. Det måste finnas ett minimikrav.

Sen kan jag och Engström lita till att kunderna fattar rätt beslut och väljer rätt verkstad.

Den medvetne bilägaren och den ansvarstagande, kvalitetsmedvetne företagsledaren.

Där har vi förmodligen lösningen på de av TV4 Kalla fakta avslöjade kvalitetsbristerna vid bilservice. Det menar Thomas Engström, vd för kvalitetskontrollorganisationen Kontrollerad Bilverkstad, KBV.

 

”Enligt vår mening handlar kvalitetsbrister i bilverkstäder i mångt och mycket om företagskultur och ledarskap som tillsammans skapar en felaktig attityd såväl till kunder, bilägare, som det egna arbetet.

Men genom ett formellt krav på certifiering, mästarbrev eller motsvarande, att verkstaden har kompetens och följer myndighetskrav så att den reparation som utförs är trafik- och miljösäker samt ett krav på kvalitetskontrollsystem, kan förmodligen branschens förtroende bli bättre.

 

Konkurrensovana

Bilverkstadsnäringen är under omvälvning. Den avreglering som skedde 2010, när det konkurrensreglerande gruppundantaget ersattes med ett par riktlinjer för bilverkstadstjänster och reservdelar, har inneburit att allt fler verkstäder kan konkurrera.

Men deras dilemma är att konkurrera om allt färre servicetimmar, antalet servicepunkter reduceras samtidigt som serviceintervallerna blir allt längre. Det vill säga fler konkurrerar på en krympande marknad trots att vagnparken växer.

 

Allt mindre förebyggande

Parallellt har biltillverkarna förändrat underhållsservicens innehåll. På nyare bilar består den i många fall av en diagnos, en digital hälsokontroll, uppdatering av programvara, ett oljebyte (om så krävs) samt en allmän okulär översyn av bilen.

Ingenting demonteras eller byts i förebyggande syfte, som förr eftersom det kostar pengar.

En konsekvens av det är att en vanlig personbil som servats enligt biltillverkarens protokoll ena dagen kan underkännas i bilbesiktningen andra dagen.

Dessutom. Allt mindre i bilarna är unikt när biltillverkarna går samman om tekniska plattformar, under den regnskyddande yttre karossen har allt fler bilar både konstruktion och komponenter gemensamt.

 

Ledarskap och attityd

När konkurrensen ökar torde en direkt reaktion från branschen vara en satsning på prisanpassning och att kvalitet tillsammans med kundnöjdhet blir konkurrensvapen. Men icke om man ska gå på Kalla faktas granskning av åtta verkstäder, där sju ges underkänt.

Det handlar om ledarskap och företagskultur samt förmågan att agera på en konkurrensutsatt marknad, att ha respekt för kunden.

 

KBV startades av Motorbranschens Riksförbund, MRF, på initiativ av Konsumentverket. Bil Sweden valde att bli minoritetsägare tillsammans med Svensk Bensinhandel, medan Motormännen och Bilprovningen var med som partners inom kontrollverksamheten.

 

Frivilligt är av fri vilja

Snabbt vinnlade sig landets verkstäder om att på frivillig grund ansluta sig till KBV och därmed rätten till att ha skylten med den gröna punkten på verkstadsporten. Med åren har intresset för att ansluta sig till KBV avtagit, vilket kanske kan förklaras med att de verkstäder som finns kvar antingen är auktoriserade eller tillhör något bilverkstadskoncept, men också att det kostar pengar att vara med i KBV.

Det måste ses som ett misslyckande för branschen att inte alla verkstäder valt att frivilligt ansluta sig till KBV, utan nu hotas av myndighetsingripande genom konsumentminister Per Bolund.

 

Det är viktigt att konstatera att det inte finns någon kvalitetsskillnad mellan stora auktoriserade märkesverkstäder eller allbilverkstäder. Det finns inte heller några skillnader mellan storstad och landsbygd. Den möjliga skillnaden som möjligen föreligger är att bilägarna på landsorten är nöjdare och mer lojala med sin lilla verkstad, men det får nog mer ses som social faktor när alla känner alla på en mindre ort

 

Kvalitetskontroll lönar sig

Men en sak är säker. Det finns klara samband mellan tredjepartskontroller utförd av extern part och bra kvalitet. Även verkstäder med genomarbetad internkontroll är bättre än dem som inte arbetar aktivt med kvalitetsarbete.

 

Som verkstadskund – ställ krav på din verkstad!

 

Thomas Engström

Vd Kontrollerad Bilverkstad