Fallet Göran Sydhage relaterar till gäller en man som den tionde maj i år friades från misstankar om grovt rattfylleri – trots att han hade 2,90 promille alkohol i blodet när han greps. Mannen påstod att han druckit spriten efter att ha kört bilen. Det ansågs inte helt osannolikt av tingsrätten och åklagaren lyckades inte bevisa motsatsen.
– Att det här sker är förstås helt och hållet fel, och väldigt upprörande. Allt tyder på att detta inte var lagstiftarens avsikt. Här går juridiken i fullständig otakt med folkets allmänna rättsuppfattning, säger Göran Sydhage.
Stort mörkertal
I sina analyser ser MHF att hävdande av eftersupning ger möjlighet att undkomma ansvar på tre nivåer:
Genom att ärenden inte rapporteras av polisen eller att fall med polisen som förundersökningsledare skrivs av.
Genom att åklagare inte väcker åtal.
Genom att bristande bevisning leder till att ett väckt åtal resulterar i friande dom i domstol.
Det finns ingen statistik över de fall där hävdad eftersupning har lett till utebliven polisrapportering eller åtal, men enligt polismyndigheten är mörkertalet stort.
– Norge har haft en lag mot eftersupning i över 50 år. Erfarenheterna därifrån är att lagen inte skapat några problem under alla dessa år. Fordonsförarna vet vad som gäller och numera är det sällsynt att någon hävdar eftersupning i Norge. Lagen är överhuvudtaget inte ifrågasatt.
Så borde vi självklart ha det i Sverige också. Det är nu dags för politikerna att våga kliva fram och fatta beslut om en ”eftersupningslag”. Har man varit med om någon form av trafikincident ska det helt enkelt vara förbjudet att dricka alkohol inom några timmar, säger Göran Sydhage.
Form av bevisförstöring
Den så kallade eftersupningsutredningen lades fram på våren 2013. Juristen som presenterade utredningen framhöll att en lag mot eftersupning strider mot svensk rättspraxis eftersom det, i Sverige, inte är straffbart att dölja efter brottslighet. Eftersupning kan ses som en form av bevisförstöring.
Mot detta vill MHF framhålla medborgarnas rätt till frihet och personlig säkerhet enligt ”Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna” och de förödande konsekvenser som rattfylleri kan få.