Marcus Ericsson har en hektisk dag i engelska Leafield. Han sitter ensam i ett mörkt rum, instängd i det metallskelett som är Caterhams F1-simulator. Framför den finns en stor välvt skärm som i hög upplösning visar banan. Det ser lite ut som ett vanligt tv-spel, men den imponerande radda av kraftfulla datorer som står bredvid och blinkar vittnar om att detta är något mycket speciellt.

En gigantisk kylfläkt – stor som en tvättmaskin – håller processorerna svala och dominerar ljudkulissen tillsammans med det klickande som kommer från växlingspaddlarna på Marcus Ericssons ratt. Det hörs inget motorljud, det finns bara i Marcus hörlurar. ”Vi som jobbar här skulle bli galna av att höra det hela dagarna”, säger en av de tre tekniker som sitter i kontrollrummet.

Operatörerna matar in nya parametrar i datorerna och Marcus Ericsson får köra ytterligare några varv, just nu är det banan från Barcelona som används för att analysera bilen. Teknikerna pausar körningen efter tio minuter och Marcus kommenterar via sitt headset hur han upplever förändringarna. Teknikerna konfererar med varandra och testar nya inställningar. Sen är det dags för Marcus att köra ytterligare några varv. I en kurva kör han av banan och svär till.

Viktigt arbete

Marcus Ericsson är trött när han kliver ut ur simulatorn efter mer än två och en halv timme bakom ratten. Men också fokuserad när han avrapporterar till ingenjören vid en av datorerna. Det är tydligt att han tycker att arbetet i simulatorn är både viktigt och intressant.

– Det här är en del av jobbet som formel 1-förare i dag. Och det är viktigt att jag kan ge feedback och göra jämna varvtider. En av anledningarna till att jag fick det här jobbet var att jag gjorde ett bra intryck i simulatorn. Det handlar om hur jag jobbar tillsammans med ingenjörerna och hur jag ger feedback. Det är viktigare än att sätta snabba tider.

Det har varit en spännande tid för 23-åriga Marcus från Kumla. Det satt långt inne innan han fick sin plats i ett F1-team. Och när det väl blev verklighet förändrades hela hans liv i en handvändning.

– Hela grejen i år är ganska överväldigande. Det här är ju en dröm som jag har haft hela livet – och så går det plötsligt i uppfyllelse. För mig är det nu viktigt att sätta nya mål och inte sätta mig ner och bara vara nöjd.

Mötts av överraskningar

Att det skulle innebära mycket arbete var Ericsson helt på det klara med, han har i och med sina säsonger i GP2-serien fått en bra inblick i Formel1-världen. Men ändå har han mötts av överraskningar.

– Det är svårt att vara helt förberedd på en sådan sak som att bli formel 1-förare. Det är tufft med väldigt långa dagar och väldigt många resdagar. Sen det blev klart med det här för mig har det varit fullt ös hela tiden. Det är mycket arbete. Och det är svårt. Men det är också väldigt, väldigt roligt. Jag älskar varje sekund. Det är faktiskt helt grymt att vara formel 1-förare! Jag lever min dröm just nu, säger han.

Marcus Ericsson är van vid att göra bra resultat. Och han är van vid att vinna race. Hos Caterham tvingas han nu tackla det faktum att han inte har en chans mot super-team som Mercedes och Red Bull. Bilen räcker inte till på långa vägar, oavsett hur bra föraren kör.

– Det är klart att det skulle vara bättre om vi hade haft lite mer fart i bilen. Jag har alltid, inför varje racehelg, haft målsättningen att vinna. Och nu vet jag att jag kommer att bli varvad varje gång och jag vet att jag kommer att bli bland de sista i mål. Det är mentalt tufft. Jag måste försöka sätta mina egna realistiska mål. För mig är min teamkompis Kamui Kobayashi är en bra måttstock.

Hur funkar samarbetet med honom?

– Bra, tycker jag. Han är en rolig kille. Och en erkänt duktig förare. Det är lite komplicerat det här med en teamkompis, vi ska jobba tillsammans för att utveckla bilen. Och vi har ungefär samma syn på saker, vilket underlättar i ett litet team. Samtidigt är han min värsta konkurrent, det är killen som jag ska slå. Det kändes riktigt bra när jag var snabbare än honom i Barcelona förra helgen. Då var jag nöjd, säger Marcus.

Den rutinerade F1-föraren Kamui Kobayashi har precis som rookien Marcus Ericsson haft stora problem med att prestera bra varvtider i Caterhambilen. Problemen har varit många och ännu verkar ingenjörerna inte ha några lösningar.

– Det största problemet för oss är att vi har för lite down force, alltså för lite tryck på däcken. Det blir väldigt tydligt på en bana som tillexempel Barcelona. Jag tror att det kommer att se bättre ut nästa helg i Monaco. Och jag tror att det kommer att bli bättre i mitten av säsongen, det kommer att komma resultat från test i vindtunneln som kommer att göra bilen bättre.