Norra Sverige har redan snö och is på vägarna och vinterdäcken blir ett naturligt val. Men i övriga landet där vägarna är fria finns risk att många väntat med bytet på grund av det milda vädret under hösten. Erik Kjellin som är Trafiksäkerhetsansvarig på Motormännens riksförbund uppmanar alla bilister som inte bytt att sätta på vinterdäcken snarast.

Halkan kan komma snabbt

– Redan när det är runt fem till sju plusgrader så bör du byta till vinterdäck. Det kan gå snabbt, det kan komma frost på nätterna vilket gör att det blir glashalt på morgonen. Gummit i sommardäcken är mycket hårdare, det passar inte för kalla vintrar och de har inte samma egenskaper som vinterdäcken, säger han.

Henrik Olars som är presschef på Transportstyrelsen berättar att det inte går att se i olycksstatistiken vilka olyckor under vintern som beror på för dåliga däck. Men han tror att de flesta bilister har koll på när det är dags att byta.

– Jag får ett intryck av det här är något som det informerats väldigt mycket om. Men det har hittills varit ganska milt och många kanske inte har prioriterat att byta däck, säger han.

Riskerar böter

Från och med i dag kan du bli bötfälld av polisen om det är vinterväglag på platsen.

– Det är polisen där och då som bestämmer om det är vinterväglag. Det beror på vädret och var i landet man befinner sig, säger Henrik Olars.

Definitionen av vinterväglag är när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Men det är inte snö på vägen som är farligast.

– Det är inte när det är riktigt kallt som det är värst, utan det är när det är runt nollstrecket, det är då den här isen du inte ser kommer – svartisen, säger Erik Kjellin på Motormännen.

Snåla inte på däcken

Han skickar även med en uppmaning om däckens kvalitet.

– Man ska inte snåla på däcken. Investera i säkerheten för både dig och familjen. Tre millimeter däckdjup är lagen, men har du under fem millimeter bör du definitivt byta, säger han.

Har du själv bytt däck?

– Absolut, det hade varit tjänstefel annars.

Marcus Ericsson i formel 1 och Felix Rosenqvist som vinnare i F3-loppet i Macau, inofficiella världsmästerskapen för unga förare.

Det har aldrig hänt förut. Stefan ”Lövis” Johansson var senaste svensk i F1 och han slutade efter säsongen 1991. Och Rickard Rydell, den ende svensk förutom Felix som vunnit i Macau, vann 1992.

Rydell var efter den segern nära en F1-plats i Jordan. Men det är andra tider nu. Tyvärr tror jag inte att Felix Rosenqvist får någon möjlighet att visa vad han kan i en F1-bil.

DTM och rallycross-VM

Felix drömmer om DTM och det är bra nog. För om vi ska fortsätta räkna upp snabba svenskar har vi Mattias Ekström, totaltvåa i årets DTM-serie. Ekström kryddade också säsongen med att vinna en deltävling i rallycross-VM.

Björn Wirdheim, en gång F1-testförare för Jaguar, vann japanska GT-serien.

Jimmy Eriksson kom på en total fjärdepats i GP3 efter att ha haft chansen på andraplatsen ända in till finalhelgen i Abu Dhabi.

Formel Renault

Gustav Malja har i höst testkört för en plats i World Series by Renault efter att ha tävlat i EM-serien Formel Renault 2.0. Malja är snabb och har uppmärksammats av McLarens F1-team.

Pontus Fredricsson ska tävla i 2,0 nästa år men har redan i höst varit på träningsläger tillsammans med några av Red Bull-teamets unga talanger.

Jimmy Erikssons lillebror Joel har tagit sina första segrar i Europa. Tom Blomqvist var snabb i Macau och vi kommer säkert att höra mer om Stigs son.

Vi kan också lägga till rallycross-stjärnorna Johan Kristoffersson och Kevin Hansen som båda skolats ute på en racerbana.

Marcus Ericsson-effekt

Om jag ytterligare ska befästa svenska framgångar i internationell bilracing kan jag citera Felix Rosenqvist:

”Jämför med Tyskland, de har inte en enda förare ute i juniorklasserna, inte en enda”.

Nu hoppas jag på några saker för att det svenska racingundret verkligen ska få en Marcus Ericsson-effekt:

Pengarna. Marcus sponsorer har visat att svenskar kan få ihop pengar så att det räcker. Ericsson har visat att det också går att nå F1.

Nya tider. Internationell banracing behöver nya profiler.

Förare som klarar märks och som är mer än bara en hjälm och en overall.

Här har svenskarna med god teknisk kunskap och en bra skolning alla chanser att lyckas bättre än andra.

Formel Renault och Clio Cup. Det är bra ordning på två fina instegsklasser här på hemmaplan. Det kommer att ge resultat.

Träd, fjärilar och skimrande vassvippor virvlar förbi i de ännu skinande blanka tunnlarna.

Men nu fylls den naturromantiska gestaltningen av fordon och avgaser.

På söndagseftermiddagen invigdes den första sträckan av Norra länken – ett fem kilometer långt vägtunnelprojekt som ska förbättra trafikproblemen i Stockholmsregionen.

Kungen och kronprinsessan var några av de som fick en specialguidning av tunnelsystemet innan trafiken släpptes på. De fortsatte sedan till Haga Forum, ett stenkast från kronprinsessans hem på Haga slott, och åt en lunch på gårdskyckling och skogssvampsrisotto innan den officiella invigningsceremonin började.

”Stor betydelse”

Efter att kung Carl Gustav och kronprinsessan Victoria tryckt på en knapp fälldes bommarna vid Norrtull, Frescati och Värtan upp och släppte in de första bilisterna.

– Tunneln är mycket efterfrågad och kommer att få stor betydelse, sa kungen i sitt invigningstal.

Bygget av Norra länken fortsätter nu och väntas vara helt klart 2019. Förutom att minska trafiken i Stockholms innerstad förväntas projektet då även förbättra miljön och luftkvaliteten i och med att trafiken leds ned i tunnlar under Nationalstadsparken.

Men vägtunneln har inte varit helt okontroversiell.

Inför bygget protesterade många miljöorganisationer och hävdade att de unika natur- och kulturvärdena i området skulle förstöras av Norra länken.

Vid invigningen på söndagen var en mindre grupp demonstranter från Nätverket mot Förbifarten, nästa stora vägprojekt i Stockholmsregionen, samlade framför scenen.

– Norra länken är här nu så den får politikerna ha, men det här måste bli det sista vägprojektet. Vi vill inte ha Förbifarten, säger en av demonstranterna.