I Sverige finns det i dag cirka 1 500 fartkameror utplacerade på vägarna.
Men långt ifrån alla kameror är aktiverade dygnet runt – utan systemet är byggt så att varje enskild kamera är aktiverad någon gång under dygnet.
De kommande två åren ska 500 kameror, främst på sträckor där antalet döda och skadade kan minskas, adderas på olika platser i Sverige – och därmed kommer de nuvarande 230 000 ärenden per år att utökas.
Men långt ifrån alla ärenden leder till böter, visar statistik som polisen sammanställt åt Ekot.
LÄS MER: Här åker flest fast i fartkameror – 20 värsta sträckorna
Två av tre lagförs inte
Faktum är att två av tre fortkörare slipper undan böter.
– Väder och vind är svårt att styra över. Så vi får inte en tydlig bild, den blir oskarp helt enkelt. Då blir det svårt att få bättre siffror, säger Maria Kleemo, som är gruppchef vid polisens ATK-sektion i Kiruna, till P4 Västerbotten.
Desto högre är uppklarningsprocenten för polisens 15 mobila kameraenheter vars kamerainställningar görs manuellt.
60-65 procent av de fallen leder till lagföring, jämfört med de vanliga automatiska kamerornas 35 procent.
– För då kan du ju stämma av väderförhållandena just innan du ska använda kameran. Bländartid och blixt och får vi bättre teknik så ska vi kunna höja andelen lagförda, säger Maria Kleemo.
Fartkamerorna uppskattas rädda 25 liv per år och 70 personer från att bli svårt skadade.