Det var i början av 1990-talet som de första fartkamerorna monterades upp längs Sveriges vägar. 2005 tog utvecklingen fart på allvar. I år ska 300 nya fartkameror sättas upp – från Skivarp i Skåne till Skellefteå i Västerbotten. Då beräknas det totala antalet fartkameror vara cirka 1 800.
De är utplacerade längs speciellt olycksdrabbade vägsträckor med syftet att få bilisterna att sänka farten. Fortkörarna fotograferas och bötfälls.
Statistik visar att fartkamerorna fyller sitt syfte och gör att de flesta bilister sänker farten. På en 50-väg ligger exempelvis genomsnittshastigheterna i landet i spannet mellan 37-45 kilometer i timmen vid fartkamerorna.
LÄS OCKSÅ: Så fungerar fartkamerornas hemliga vapen
Direktkopplade till polisen
Alla fartkameror är direktkopplade till polisen. När ett fordon kör fortare än fem kilometer i timmen över den tillåtna hastigheten tar kameradelen ett kort med hjälp av en blixt.
Hastigheten mäts upp inom ett område på cirka 50 meter före fartkameran och bilden tas på cirka 20 meters avstånd. Informationen skickas sedan till en speciell enhet hos polisen i Kiruna. Där utreds vem som suttit vid ratten på den fortkörande bilen.
Blixten används alltid oavsett tid på dygnet. Så blixtrar fartkameran till när du kör förbi den har du fastnat på bild – och i för hög fart. Ingen som kör tillåten hastighet fotograferas.
Långt ifrån alla fartkameror är dock på dygnet runt. Många fortkörare slipper alltså böter. Dessutom är systemet med fartkamerorna utformat så att exakt 260 000 fortkörningsböter delas ut årligen. Det verkliga antalet fortkörare är betydligt högre.
– Siffran 260 000 anses tillräcklig för att få den avsedda effekten med fartkamerorna – att folk sänker farten på vägarna i Sverige, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
LÄS OCKSÅ: Här slogs svenskt rekord i fortkörning
Hastigheterna registreras alltid – dygnet runt
Medan kameran ofta inte är på är fartkamerans radardel alltid i gång och registrerar de förbipasserande fordonens farter. Men radarn kan förstås inte dokumentera de fortkörande fordonens registreringsnummer.
Däremot kan information från radarn – om att många kör för fort på en viss sträcka – aktivera kameradelen samt medföra att polisen skärper hastighetsbevakningen på just den sträckan.
Enligt en undersökning från Trafikverket är 70 procent av bilisterna i Sverige positivt inställda till fartkameror.